Öppna dina ögon innan det är för sent

Storhetsvansinne. Att vilja se perfekt ut. Att ens familj, hus, bil och liv ska vara perfekt, sett utifrån. Men när all tid läggs åt att putsa utsidan, förfaller insidan. Det blir sprickor och snart kommer de även sprida sig till den vackra fasaden. Det kommer spricka och falla i tusen bitar. Jag vet inte vad som hände. Det var så bra. Jag förstår inte dina prioriteringar. Jag hoppas inte någon av er läser detta, fast det skulle behövas av en. Men du kommer hata mig. Men du borde se. Vi kan börja med huset. Vi bor i ett stort hus på landet, en hästgård. Vi flyttade hit för att två i familjen var hästintresserade. Den ena tappade intresset och sålde sin häst medan intresset växte hos en annan i familjen. Hon fick en häst. Just nu står den i hagen, har inte blivit riden på jag vet inte hur länge. Dessutom hatar hästens ägare att ta hand om den. Så vad gör häststackaren här? Varför inte sälja den? Är det för att det ser så fint ut med en häst? Vårt hus är väldigt fint. Alla trivs i det men inte med läget. Dock är det för stort. Men varför inte ha ett överflödigt hus för att det ser bra ut? Jag kommer ihåg för några år sedan när fulbilen var finbilen. Den dög så bra. Men nu har vi istället en stor jävla stadsjeep som vi egentligen inte har råd med. För att det ser bra ut. Du köper kläder hela tiden medans din man, som drar in mestadels av familjens pengar inte ens kan köpa sig en ny tröja för att vi har för dåligt med pengar. Alla pengar går till din jävla fasad men vi har knappt råd med mat. Med den lönen ni har tillsammans hade vi kunnat ha det så roligt. Men istället ska det slängas på skit. Vi håller på att gå under. Men det som gör ondast det är att en av oss har en sjukdom. Denna sjukdom känner vi alla till, adhd. Hon mår dåligt av all överskottsenergi. Men tydligen är det bättre att må dåligt än att ha en stämpel på sig. FÖR DET SER JU INTE BRA UT?! När jag för ett tag sedan berättat att jag träffat en tjej, mer än som vän. Du fick en panikslagen blick. Oj, såg det inte bra ut? Ärligt talat, ditt nya jag kan dra åt helvete! Se att vi inte mår bra istället. Fokusera på det inre så blir fasaden automatiskt vacker. Då har den en stadig grund att stå på. Vi mår inte bra och det tror jag inte att du heller gör. Så öppna dina ögon och se det. Innan det är för sent. Då kommer du stå där utan något kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0